Innebandy är en lagsport som vanligtvis spelas inomhus. Innebandy spelas precis som hockey på en plan med fem utespelare, som byts ut under spelets gång, och en målvakt i varje lag. Skillnaden är att innebandy spelas på golv och inte på is. Man spelar dessutom med en ihålig boll, och inte en puck. Sporten är enligt Wikipedia den tredje största lagsporten i Sverige.
Innebandyns historia
Innebandy har spelats i Sverige sedan 1960-talet då en grupp vänner i Göteborg fick tag i några plastklubbor och bollar och började spela. Sporten hade troligen uppkommit som en variant av sporten floorhockey som uppfanns i Minneapolis i USA år 1958. Den spred sig sedan till bland annat skolor och fritidsgårdar inom några år. Redan på 1970-talet utövades innebandy som en del av skolidrotten men den blev en organiserad sport först på 1970-talet då korpenklubbar började spela innebandy på flera ställen. Först ut var Göteborg, och sedan Malmö. De första riksmästerskapet spelades år 1980 i Västerås, och sändes på TV. Segrare blev laget Jitex från Åstorp. Året därpå bildades Svenska Innebandyförbundet. Det var en del av Svenska Landhockeyförbundet fram tills år 1985 då det istället blev en del av Riksidrottsförbundet. Det internationella förbundet International Floorball Federation (IFF) bildades först 1986 då innebandyn hade börjat få spridning internationellt.
Hur går sporten till?
Vanligast är att innebandy spelas på en plan som är tjugo gånger fyrtio meter stor. Målen ska vara 160 gånger 115 centimeter. Framför varje mål står en målvakt, och på plan finns fem spelare per lag. Framför målet finns en viss yta som bara får beträdas av målvakten, den så kallade målvaktszonen. Matcher spelas, precis som i ishockey, i tre perioder där varje period varar i tjugo minuter. Mellan två perioder har man paus i tio minuter. De fullständiga och detaljerade reglerna finns nerskrivna av IFF.